Det är bara att erkänna, ingen mening att försöka dölja det längre (inte för att något sådant skulle vara möjligt). Jag börjar lägga ut. Och då menar inte från någon kaj utan kring midjan. Orsaken till det är väl väldigt enkel och dessutom utomordentligt vanlig; för mycket god mat och för lite motion. Jag vet. Men vad ska jag göra då? Mitt jobb är stillasittande och jag kan ju inte direkt sluta äta. En god vän rekommenderade mig att stryka alla snabba kolhydrater från min kost. Inget ris, ingen pasta och betydligt mindre potatis. Men hur ska det gå till, tänker jag då. Jag älskar pasta och i viss mån även ris. Det kan jag inte bara stryk från matlistan hur som helst. Jag skulle bli deprimerad och börja tröstäta friterade Snickers eller något i den stilen. Nej, det kanske jag inte skulle men roligt skulle det i vart inte bli på något sätt.
Min kompis har köpt ett partytält
En kompis till mig ska köpa ett stort partytält till sitt land och det tycker jag verkar vara en jättebra ide. Jag tycker att det är väldigt trevligt att var på hennes land och vi brukar alltid ha roligt tillsammans. Vi brukar alltid grilla när vi är där och det finns inget godare än grillad kyckling med grillsås enligt mig. Jag hoppas att vi kan åka dit snart igen och jag har ju semester snart så då kan vi åka dit och sova över i några dagar för det skulle jag verkligen uppskatta. Det är roligt att bada också och det brukar vi också göra på hennes land för det ligger precis vid vattnet och hon har även en båt som man kan åka ut med och då kan man ju dyka i direkt från båten och det är ju perfekt tycker jag för jag tycker om att dyka
Ett misstag
Jag har börjat med sak jag kanske inte skulle ha börjat med och nu ångrar jag mig. Mycket till och med. Jag kanske ska ta och göra någonting åt saken innan det är försent vilket det mycket väl kan vara snart. Man bör i regel alltid göra saker innan det är försent. Något som jag tyvärr är påfallande dålig på. Av någon outgrundlig anledning så måste jag alltid göra saker i sista sekund, när det formligen brinner i knutarna. Som nu sist skulle skapa lite redan i det här ärendet som rör barnkläder, det skulle jag egentligen tagit tag i för flera månader sedan. Men jag har liksom inte kunnat låta bli att skjuta upp eländet som inte hade varit så eländigt ifall jag satt igång lite tidigare. Det är bara så onödigt. Jag måste bli bättre på det där och gärna på en gång. Ganska onödigt att ställa till det så här för mig själv.